1 år!

Härom dagen fyllde jag 1 år och väger 5,5 kg. Med andra ord har jag blivit en stor kille. Eftersom vi flyttar ut till vårt sommarland snart passar det bra att matte och jag tackar för oss. Nu väntar en tid med mycket jobb, fåglar och möss ska bevakas. Det finns sköna platser i skuggan att ligga och sova under och inomhus finns en blå trappa, som är så rolig att springa i! Tack för att ni har följt mitt första år / Morris

Reseburen är framme

Så trevligt! Nu närmar sig vår flytt till stugan; men först ska vi säkert ut och öva oss i den närmaste omgivningen. I somras skulle det säkert ha funnit plats åt 3-4 morrisar, men det är ju några kilo sen och svansen ryms knappt. Vi ska nog titta på en större modell vad det lider.

Mycket annat trevligt kommer också fram nu. På fönsterbänken blir det allt mindre plats för mig, även om en katt ju kan rymma sina fyra tassar på en mycket liten yta. Blommorna blir fler och större. Lyckoklöver är favoriten; den kommer jag sällan åt, men det finns ju andra. Kattgräs, som matte försöker så, får inte riktigt fäste i tillvaron, innan jag hunnit sätta tänderna i dom. Men nu hittar jag inte krukan...

Med hög svansföring! Morris

10 månader och 4,9 kg!

Jag börjar visst bli en stor katt! Pälsen fäller visserligen en del just nu men den är ändå mjuk och len. När jag suttit en stund på balkongen blir den så tjock och tät. Där på balkongens utsida har husse satt upp ett fågelbord. Roligt för dom! Översta plan på klätterställningen har verkligen blivit mitt revir dit ingen annan ostraffat tar sig tillträde! Däremot har jag insett att köksbordet är mattes ansvarsområde. Ganska skönt att hon har tagit över, jag har så mycket annat. Visst händer det att jag glömmer(?) av mig någon gång, då räcker det att jag hör mattes röst och ser hennes pekfinger riktat mot en stol så kastar jag mig snabbt ur farozonen!

När jag varit duktig vankas det godis ur en prasselpåse! Nu snackar vi guldkant på tillvaron. Det är inte så dumt med pussar heller, man kan använda dom på olika sätt - jag väcker ju husse på morgonen och matte hon pussar mig för att jag är hennes älsklingskatt!
Så mycket gull-gull det blev här då...Tack och hej!

Ny matchvikt!

Nu väger jag 4,7 kg. Min familj ser glad ut; lite mindre glada när dom väger sig själva, men det är nog en helt annan historia.

Jag tappar ganska mycket hår nu, så det blir mycket kamma och borsta. Det är skönt! Bäst tycker jag om en rosa taggig sak som ger en sorts massage. En och annan trassel-tova har hunnit etablera sig i min päls, då kommer saxen fram. Tur att det finns mycket att ta av!

Häromdagen dök (hellre flög) det upp två nya leksaker. På den ena är fjädrarna fästade i ett knippe av halm, den andra har vackra flerfärgade fjädrar fästade i en liten pinne. Den fågeln får verkligen igång min jaktimpuls, så snart får vi nog göra en ny artbestämning på detta fjäderfä. Den ser för ruggig ut.

Matte och jag planterar om blommor; ibland tillsammans och ibland var och en för sig. Det doftar så gott av jord!

Nytt år 2012

En dag ringde det på dörren och jag dyker under bordet. Strax står där ett djur och tittar på mig, han morrar lätt och jag reser lite ragg. En hund?! En vacker grå hund. Vi tittar på varann, nosar och prövar oss fram. Jag känner mig lite spänd men mest nyfiken. Vi kunde till och med äta lite skinka i varsin skål samtidigt, utan att det kändes för jobbigt. När det blev dags för hunden och hans matte att gå gick jag runt och nosade. Hoppas att han kommer tillbaka. Kanske blir vi två också goda vänner en dag.

Nya upptåg

Hej hej! Det har varit en trevlig tid tycker jag. En hel del besök av familjen och andra, gran med saker i och god mat och ännu ljuvligare dofter. Att skinkan skulle vara god var ju givet. Den kom från mina hemtrakter.

Nu plockas julsaker undan och jag kan inte längre sitta under trädet i bästa Ferdinand stil. Jag har också varit ute och åkt bil; reseburen gillar jag och får jag väl ta, helt okej. I köket pågår ständigt denna kamp mellan matte och husse å ena sidan och undertecknad på den andra. Jag talar om köksbordet och vad det ska användas till. Som lek- och liggplats till mig eller helt andra människor-aktiviteter som mat, tända ljus och manglade dukar. Köksbordet lär nog bli en långbänk...

Nu har min päls börjat ändra färg till mera beige där det förut var ljust grå-vitt. Jag är i alla fall jättetjusig, om man ska tro familjen. Det gör jag. Fortfarande blir jag lite rädd för dörrklockan, men alla dom som bara kommer direkt in i hallen springer jag gärna och möter. Det är roligt!

Nu har det också äntligen blivit vinter. Det kommer alltfler fåglar till vår gård. Men jag är nöjd med att sitta i fönstret och bevaka dom. Ut i allt det vita går jag inte! Balkongen räcker så bra.