Morris

Morris
Visst är jag snygg!

måndag 21 november 2011

En helt vanlig dag...

När Husse sticker ut sina 45:or i hallen, ligger jag på en liten blå filt vid sidan av dörren och väntar. Sen blir det frukost och vattenfontänen går igång. Efter en hel del arbete med råttsvansar, morgonrocks-band och sängar som man ska busa i brukar det kännas skönt med en egen stund ute i "pensionärskuvösen". Där håller jag utkik efter en katt, som tydligen kommit på villovägar och så är det förstås talgoxarna och skatorna som ofta försöker skrämma mig.

När det sen blir sovdags har jag några favoritställen. En stor papperskasse är bra, men lite riskabel - matte kan komma farande och då är det inte bara kassen som blir platt. En skinnfotölj är också bekväm att ligga i och den nyaste sovplatsen är i linneskåpet. Men där blir jag bara korta stunder. Matte och jag har inte alltid samma åsikter! Det kanske kallas uppfostran.

Sen blir det lunch; då får jag mat före familjen - det är för att jag inte ska springa på matbordet - men det gör jag ändå ibland. Jag gör som grabben i tv-reklamen och sätter upp en min av total oförståelse "are you talkning to me" när jag blir tillsagd att hoppa ner. Apropå hoppa har vi en knepig fläkt. Den lutar nedåt, så första försöket att ligga där i värmen slutade hastigt med att jag rasade ner på golvet. Förargligt på min ära! Men nu kan jag både hoppa ner frivilligt från fläkten och vända på mig!

Så rullar dagen på. Ibland kommer det delar ur övriga familjen på besök. Då rusar jag som en oljad blixt mot ytterdörren och lägger mig på hallmattan för att bli kliad på magen. Det är mitt sätt att säga - Hej, så kul att du kommer! Då blir det lek och bus och mat igen. Ibland ska pälsen kammas; det är skönt. Klippning av klor; mindre skönt.

Jag sover ofta när familjen tittar på tv och när de går till sängs går jag igång så att säga! Det blir natt och tyst, sovrummsdörren stängs och alla högljudda leksaker har gömts undan. Men då hörs plötsligt i nattens mörker en mansröst tala högt och myndigt. Husse kommer sättande och ser frågande ut! Rösten i natten kom från radion och det var jag som hade satt igång den. Det var bara att kliva på fjärrkontrollen! Det var en helt vanlig dag hos min familj.

torsdag 17 november 2011

bilder på mig

Lek och bus!

I stugan på bron hade jag full koll på vad familjen gjorde.

Ida, min lill-matte, testar sin nya kamera och det är klart att man ställer upp!

onsdag 2 november 2011

att bada

Hej!

Jag har ju gått omkring här och trott att allt var gott och väl med min renlighet. Det är ju "katttvätt" som har gällt. Men icke sa Nicke (igen)! Intet ont anande hoppade jag ner i badkaret med den lila baljan i. Där trivs jag ju bara bra och brukar till och med ta mig en liten tupplur där ibland.

Men nu var där plötsligt fyra händer vänliga och varma, och en massa vatten! Sen blev det vitt och skummigt och en trevlig doft började sprida sig i rummet. Det här med vatten har jag egentligen ingenting emot. Men detta blev i mesta laget. Sen skrattade man åt mig så jag förstod att uttrycket "som en dränkt katt" blev aktuellt. Det var lite kränkande.

Just när jag trodde att jag överlevt dyker det allra värsta upp. Jag sitter i mattes knä på toalocket väl inlindad i ett badlakan, när ett svart enögt vidunder med en lång svans dyker upp och vrålar ut något varmt mot mig. För att åtminstone slippa se eländet stoppar jag in huvudet i mattes armhåla, tittar försiktigt fram, men vidundret var där! En lång stund!

Men när dramat var över fick jag massor med beröm och jag måste medge att pälsen blev väldigt silkeslen och fin. Nu hoppas jag bara att familjen glömmer att ta fram kameran även nästa gång det ska badas.