Jag har verkligen jobbat hårt med den innätade bron. Ja, det är ju husse som har nätat, jag har gått igenom varje liten vinkel och ihopknuten snodd för att nu äntligen inse att det inte går. Att ta sig ut alltså. Men det känns okej. Nu när det är så varmt ligger jag i skuggan under en bänk - busar ibland och sover ibland.
Nu har vi haft fler medlemmar av familjen här. Så trevligt med all denna uppvaktning! Och håll i er nu! Någon har skrivit en sång till mig! Hur många katter blir omnämnda i ord och ton vid endast 15 veckors ålder?! Jag bara undrar...
Min familj har ganska lätt för att lära. Matte har förstått att hon måste byta ut den hemska gamla morgonrocken mot något trevligare. Tills dess kommer jag att bära mig lite illa åt på morgonen. Dom har också förstått när jag vill leka, gå på toa och ut på bron. Jag får bara ha lite tålamod - dom är ju människor.
Det här med maten och vad jag tycker om den går ju inte att diskutera. Jag äter helt enkelt inte lax längre - så jag lämnar maten och hoppas på kyckling eller något annat kött nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar